Mixerbordet, mikrofonerna och nivåerna vi arbetar med i ljudmodulen

Mikrofonerna vi börjar med

När du kommer till ljudmodulen får du först hålla i de mikrofoner vi faktiskt använder i övningarna. Det handlar om två huvudtyper: dynamiska mikrofoner, som tål hårda ljud och hantering, och kondensatormikrofoner, som fångar mer detaljer men är känsligare för omgivningen. Vi låter dig höra skillnaden på samma röst, i samma rum, med båda typerna, så att valet inte blir en teoretisk fråga.

I nyhetsstudion är lavaliermikrofonen på kavajslaget det vanliga valet, eftersom den släpper kameran fri och sitter nära munnen. Den fångar dock kläder och rörelser, och det är något du lär dig placera och dölja med tejp och små fästen.

På festivalscen och vid liveframträdanden prövar vi handhållna dynamiska mikrofoner, där avståndet till munnen styr både ljudbild och risken för rundgång. Du får känna hur en halv decimeter ändrar basen i rösten.

• Dynamisk mikrofon: tålig, bra mot rundgång på scen
• Kondensatormikrofon: detaljerad, kräver lugn miljö
• Lavalier: diskret, känslig för kläder och rörelse

Mixerbordet och signalvägen

Ett mixerbord ser ofta mer skrämmande ut än det är. Vi går igenom det kanal för kanal: ingång, förstärkning, utjämning, fader och utgång. Du lär dig följa signalen från mikrofonen genom bordet och vidare till högtalare eller sändning, och du pekar ut varje steg själv innan du får röra någon fader.

Förstärkningen, som ofta kallas gain, är det första du ställer in och det som oftast går fel. Sätts den för lågt blir ljudet brusigt, för högt blir det förvrängt redan i ingången, och då hjälper ingen fader längre fram. Vi övar på att hitta nivån med en person som pratar i normal samtalston.

Därefter kommer utjämningen. Vi använder den sparsamt, mest för att ta bort dova frekvenser och dämpa skarpa s-ljud, inte för att förändra rösten.

• Följ alltid signalen från källa till utgång
• Ställ in gain före fadern
• Använd utjämning för att rätta, inte för att färga

Nivåer som håller genom hela sändningen

Att ställa in nivåerna en gång räcker sällan. En programledare som pratar lugnt i repetitionen höjer rösten när sändningen går igång, och en gäst kan hamna långt från mikrofonen. Vi tränar på att lyssna efter förändringar och justera i små steg i stället för stora ryck.

Du lär dig läsa nivåmätarna, men också att lita på hörseln. Mätaren visar siffror, öronen avgör om det låter naturligt. Vi låter dig växla mellan hörlurar och högtalare för att märka hur olika de kan låta.

Ett återkommande moment är marginalen. Vi sätter toppnivåerna så att det finns utrymme kvar när någon skrattar eller höjer rösten hastigt, så att ljudet aldrig slår i taket.

• Justera i små steg, inte i ryck
• Lämna marginal för plötsliga toppar

Skillnaden mellan nyhetsstudio och festivalscen

I nyhetsstudion är rummet kontrollerat. Du har få källor, ofta två eller tre röster, och målet är en jämn och tydlig talröst utan störande ljud. Här lär du dig att tysta mikrofoner som inte används, så att ett prassel eller en hostning inte följer med ut i sändning.

På festivalscen är förutsättningarna tvärtom. Många ljudkällor, hög volym från scenen och publik som låter. Rundgång är det stora hotet, och vi går igenom hur placering av högtalare och mikrofoner, riktningsegenskaper och försiktig nivåhantering håller det under kontroll.

Konserter ligger någonstans mitt emellan. Där mixar du instrument och sång mot varandra, och du lär dig att ge varje röst sin plats i ljudbilden utan att något drunknar.

Ljudkollen före varje övning

Innan vi startar något moment går vi igenom en kort rutin som du själv driver. Den börjar med kablar och batterier, för det är där de flesta avbrott uppstår. Därefter provar vi varje mikrofon en och en, i den ordning de ska användas, och lyssnar efter brus, knaster och svaga signaler.

Sedan kommer samtalsprovet, där någon pratar i sin vanliga ton medan du ställer in nivåerna. Vi provar också avsiktligt några fel, till exempel en mikrofon som tystnat, för att du ska veta hur det låter och vad du gör först.

Rutinen tar några minuter men sparar mycket tid. Den är densamma oavsett om övningen gäller nyhetsstudio eller scen, och den är något du tar med dig ut i arbetslivet.

• Kontrollera kablar och batterier först
• Prova varje mikrofon enskilt
• Gör ett samtalsprov med riktig röst
• Känn till vad du gör om en kanal tystnar

Samspelet med resten av produktionen

Ljudet arbetar aldrig ensamt. I nyhetssändningen följer du körschemat och vet när nästa mikrofon ska öppnas, och du kommunicerar med bildmixern och regin via talkback. Vi övar på korta, tydliga besked, eftersom det inte finns tid för långa förklaringar under pågående sändning.

Du lär dig också hur ljudet påverkas av det andra teamet gör. Flyttar en kameraoperatör en kabel eller ändrar ljussättaren något nära en mikrofon kan det höras. Den som sitter vid ljudbordet behöver därför känna till helheten.

Det här är en del av det Mattias Bergman leder i ljud- och arbetsflödesövningarna, där vi låter alla roller växla så att du förstår varandras arbete.

Ljudmodulen bygger på att du lär dig med riktiga mikrofoner och ett riktigt mixerbord, i övningar som liknar sändningar och scenarbete. Du går därifrån med en fast rutin för kontroll, en vana att lyssna före du justerar och en förståelse för hur ljudet hänger ihop med resten av produktionen. Det är grunden för att kunna jobba självständigt vid ett ljudbord.